val och vuxenkval

Idag har jag röstat på den svenska ambassaden i aten.

Spännande.

Näe, inte alls. Jag hade ingen aning om vad jag skulle rösta på. För under de senaste 2 och ett halvt åren så handlar de enda nyheterna från sverige jag läser om Bobby, Carolina, Zlatan, Whyred och Velour... Pinsamt.

Jag har blivit grekiskt förslappad. Det är ju inte greklands fel förstås utan helt och hållet mitt eget. Jag vet ingenting längre.

Det enda jag precis har förstått är att jag inte längre är purfärskt ung, utan som min pappa talade om för mig häromdan helt otippat "Fan, du börjar ju bli gammal. Du borde kanske göra nåt." Oj. Ja, jag borde kanske göra nåt. Pensionspara till exempel. Fast sen fick jag reda på, på den svenska ambassaden i aten, att jag borde skriva ur mig från sverige. Som att det vore en bokklubb. Jag får egentligen inte tillhöra sverige längre eftersom jag inte betalar någon skatt.

Jag får egentligen inte tillhöra grekland heller eftersom jag fortfarande inte har skaffat mig det obligatoriska uppehållstillstånd som krävs i landet efter man har vistats där i mer än 3 månader.

Som sagt förslappad. Så i sann lathundsanda röstade jag som följer;

Socialdemokraterna till Riksdagen (det är min fasters förtjänst, för hon påstår att hon kanske tappar sitt jobb (på ABF) om inte de "vinner")

Vänsterpartiet till Landstigsfullmäktige (jag har aldrig riktigt förstått vad det är Landstinget gör, men det känns som om det handlar om sjukhus och då är det väl bra med lite extra röd krydda)

Miljöpartiet de Gröna till Kommunfullmäktige (här vet jag faktiskt inte alls varför, men jag stod och valde mellan Vänsterpartiet och dessa och tänkte att av vilken anledning har jag blivit en sån vänsterpartist och äsch låt oss få lite vacker miljö i Kramfors....)

Till sist vill jag bara säga att ett litet försök till vägledning kostade jag ändå på mig innan jag traskade iväg till den tillfälligt upplåtna röstningslokalen.
Jag ringde min mellon Anna i ottan för att fråga om råd, jag råkar nämligen veta att hon är ruskigt insatt, men dessvärre var där ingen hemma.
Jag ringde även min pappa vars kommentar var "Det är skit alltihop, det är ju nästan fånigt att rösta om man inte vet nåt".
Och till sist då min faster som var mycket säker på sin sak; GP är en mycket bra talare live (personligen fruktar jag förstås det uppfostrande bebis-språk som han gärna lägger till i diverse intervjuer) och dessutom så har dom de vackraste blommorna utanför sin valstuga. Och så var saken biff!

Jag kanske inte är HELT förslappad ändå...